Traktorn är hemma

Då kanske på tisdagen? Fram till klockan 15 hade ingen från speditionen ringt, så det verkade inte bli någon leverans då heller.

"Ojdå, det måste vara traktorn!"
Jag sprang snabbt ut för att stoppa chauffören innan han hann köra fast på den smala gatan. Dessutom skulle det bli svårt att lasta av traktorn där. Efter ett kort samtal backade han hela ekipaget, och jag fick köra före med min lilla bil för att visa vägen till en lastkaj som vi kunde låna.

Sedan fick jag själv äran att köra hem traktorn. Det är inte någon lång sträcka, men det känns ändå lite märkligt när man ännu inte riktigt vet hur maskinen fungerar. Allt gick bra, och för varje meter kände jag mig säkrare bakom ratten.
Hemma kunde vi i lugn och ro titta närmare på maskinen och prova oss fram. Visst finns det en del rost här och där, men det är sådant som går att åtgärda. Redan igår lyckades vi få varningsljuset på taket att fungera igen, och dessutom beställde vi ett nytt torkarblad.

Nu står den här utanför huset och väntar på nästa flytt. I oktober får den sitt riktiga hem, men redan nu känns det speciellt att kunna säga: Jag har köpt och kört min första egna traktor.